Utmätning av lös egendom som gäldenären har i sin besittning

Utmätning av lös egendom som gäldenären har i sin besittning

Vi har tidigare under denna månad kunnat läsa om Ebba Olsson, vars bil utmättes för hennes väns skulder, och senast i lördags skrev Aftonbladet om att bilen nu hade sålts av Kronofogden (Ebba, 25, lånade ut sin bil till en kompis – såldes av Kronofogden). Hur detta kan vara möjligt kan vid en första anblick te sig märkligt men att så kan ske bygger på en grundtanke om att skuldsatta personer inte ska kunna undgå utmätning genom att någon annan står som formell ägare till lös egendom som i själva verket används av den skuldsatta personen.

I praktiken drabbas emellertid flertalet "oskyldiga" personer, likt Ebba Olsson, som av god vilja lånar ut t. ex. en bil till en vän, ovetandes om vännens skulder. Nedan redogör vi på Advokatfirman Treschow & Partner därför för (det inte sällan kritiserade) regelverket som möjliggjort att hennes bil kunnat utmätas och säljas utan att hon själv haft några skulder.

Besittning till lös egendom

En gäldenär anses vara ägare till lös egendom (t. ex. en bil) som han eller hon har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan vilket framgår av 4 kap. 18 § första stycket utsökningsbalken. Denna regel bygger på att lös egendom oftast tillhör den som har den i sin besittning och på traditionens betydelse för att skydda egendom mot överlåtarnas borgenärer. Traditionens betydelse i sakrättslig kontext innebär att en köpare, vid överlåtelse av lös egendom, får skydd mot säljarens borgenärer först när den lösa egendomen traderats (därav ordet "tradition"), eller med andra ord överlämnats, till köparen.

Begreppet "besittning" har ingenting med ägandet av den lösa egendomen att göra utan när man bedömer vem som har besittning av en viss egendom ser man till vem som har den omedelbara fysiska kontrollen över egendomen. I praxis har även s.k. medelbar besittning i vissa fall godtagits vilket innebär att någon har egendomen för gäldenärens räkning.

Följder av presumtionen om besittning

Att en gäldenär som har lös egendom i sin besittning presumeras vara ägare till lös egendom medför följaktligen att bevisbördan ligger på den som påstår sig ha bättre rätt till egendom som finns i en gäldenärs besittning. Om en tredje man hävdar rätt till egendomen som är i gäldenärens besittning, måste den tredje parten visa att deras förvärv är skyddat mot gäldenärens borgenärer för att undvika utmätning och det räcker inte med att tredje man bevisar att denne förvärvat egendomen för att den ska anses tillhöra tredje man vid utmätning. Om det inte är uppenbart att egendomen tillhör någon annan än gäldenären måste tredje man enligt praxis visa varför gäldenären har egendomen i sin besittning utan att vara ägare, till exempel genom ett avtal om deposition, pant eller nyttjanderätt.

Om tredje man kan lägga fram tillräcklig bevisning för sitt anspråk, ska utmätningen hävas, om inte den part som ansökt om utmätning kan presentera tillräckliga bevis för att motbevisa detta och bedömningen av huruvida bevisningen är tillräcklig görs genom en sammanvägning av all den bevisning som lagts fram.

Avslutande slutsatser

Ebba Olsson har, enligt Aftonbladet, med hjälp av registreringsbevis, kontoutdrag, sms-konversationer, besiktningar och parkeringsbiljetter försökt bevisa att bilen är hennes utan att nå någon framgång. För att värja sig mot risken att en bil som man lånar ut kan utmätas för någon annans skulder är denna bevisning dock inte tillräcklig utan det krävs i regel att man därtill skriver ett avtal om nyttjanderätt eller liknande.

De flesta har säkerligen någon gång lånat utan en bil eller annan lös egendom till någon vän och då förmodligen utan att skriva något avtal om nyttjanderätt eller liknande. Det kan givetvis kännas såväl omständligt som misstroendeväckande att man behöver skriva ett sådant avtal för att låna ut sin bil till en vän men som sagt är detta, utifrån rådande regelverk, nödvändigt för att inte riskera att hamna i Ebba Olssons olyckliga situation.