Regler kring jordbruksfastigheter

13.06.2024

Regler kring jordbruksfastigheter

Regler för jordbruksfastigheter i Sverige omfattar flera aspekter, inklusive fastighetsbildning, ändamålsenlighet, och ekonomisk bärkraft.

På en jordbruksfastighet i Sverige kan man göra flera olika typer av avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet. Några exempel är skogsavdrag, vilket är en form av avdrag som gäller för avyttring av skog på en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet och är en kapitaltillgång. Ägare till en lantbruksenhet kan också göra avdrag för insättning på skogskonto och ersättningsfond. 
Om jord-och skogsbruket utgör eller ingår  i en aktivt bedriven näringsverksamhet finns det möjlighet till avdrag för underskott för nystartad verksamhet som allmänt avdrag.

För att avgöra om en fastighet är en jordbruksfastighet i Sverige, kan man titta på flera olika faktorer. En jordbruksfastighet karaktäriseras vanligtvis av att den används för jordbruksändamål, vilket inkluderar odling av grödor och uppfödning av djur.
Det finns några specifika sätt att identifiera en jordbruksfastighet och dessa är exempelvis att fastigheten ska ha en fastighetsbeteckning som indikerar att det är en jordbruksfastighet, vilket går att se i fastighetsregistret. Man kan även titta på taxeringsvärdet hos Skatteverket samt hur stor del av marken på fastigheten som används för just jordbruksändamål, såsom åkermark, betesmark eller skogsmark. 

Vilka byggnader som finns på tomten är också en viktig sak att titta på. På jordbruksfastigheter finns ofta ladugårdar, maskinhallar eller andra typer av byggnader som är avsedda att användas för förvaring eller produktion. 
Fastigheten bör ägas och/eller drivas av en person eller ett företag som bedriver jordbruksverksamhet. 
Vill man ha en officiell bedömning av en specifik fastighet kan man vända sig till Lantmäteriet. 

Vad får man bygga på en jordbruksfastighet?

På en jordbruksfastighet får man bygga ekonomibyggnader som är nödvändiga för att bedriva jord- och skogsbruk. Detta inkluderar byggnader för förvaring av jordbruksmaskiner och andra anläggningar som stödjer verksamheten på fastigheten. Kommunen kan ge godkännande för att uppföra sådana byggnader om de anses behövliga för verksamheten som bedrivs på fastigheten.

Det finns även möjlighet att uppföra mindre tillbyggnader och komplementbyggnader till en- och tvåbostadshus utanför områden med samlad bebyggelse, vilket innebär att bygglov inte krävs för dessa åtgärder. 

Viktigt att notera är att alla byggnationer och åtgärder måste följa Plan-och bygglagen (PBL) och Fastighetsbildningslagen (FBL). 


Vilka avdrag kan man göra på en jordbruksfastighet?

På en jordbruksfastighet i Sverige kan man göra flera olika typer av avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet. Några exempel är skogsavdrag, vilket är en form av avdrag som gäller för avyttring av skog på en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet och är en kapitaltillgång. Ägare till en lantbruksenhet kan också göra avdrag för insättning på skogskonto och ersättningsfond. Om jord-och skogsbruket utgör eller ingår i en aktivt bedriven näringsverksamhet finns det möjlighet till avdrag för underskott för nystartad verksamhet som allmänt avdrag.

Hur ser man om det är en jordbruksfastighet?

För att avgöra om en fastighet är en jordbruksfastighet i Sverige, kan man titta på flera olika faktorer. En jordbruksfastighet karaktäriseras vanligtvis av att den används för jordbruksändamål, vilket inkluderar odling av grödor och uppfödning av djur. Det finns några specifika sätt att identifiera en jordbruksfastighet och dessa är exempelvis att fastigheten ska ha en fastighetsbeteckning som indikerar att det är en jordbruksfastighet, vilket går att se i fastighetsregistret. Man kan även titta på taxeringsvärdet hos Skatteverket samt hur stor del av marken på fastigheten som används för just jordbruksändamål, såsom åkermark, betesmark eller skogsmark. Vilka byggnader som finns på tomten är också en viktig sak att titta på. 

På jordbruksfastigheter finns ofta ladugårdar, maskinhallar eller andra typer av byggnader som är avsedda att användas för förvaring eller produktion. Fastigheten bör ägas och/eller drivas av en person eller ett företag som bedriver jordbruksverksamhet. Vill man ha en officiell bedömning av en specifik fastighet kan man vända sig till Lantmäteriet.

Får man stycka av en jordbruksfastighet?

Ja, det är möjligt att stycka av en jordbruksfastighet i Sverige, men det finns specifika regler och krav som måste uppfyllas. Processen för att stycka av en del av en jordbruksfastighet regleras av plan- och bygglagen samt jordförvärvslagen. Här är några viktiga punkter att tänka på:

  1. Plan- och bygglagen: Enligt plan- och bygglagen krävs det ofta ett förhandsbesked eller bygglov för att få stycka av en fastighet. Detta är särskilt relevant om avstyckningen är avsedd för att skapa en ny byggnadsplats.

  2. Jordförvärvslagen: Jordförvärvslagen ställer krav på förvärv av jordbruksmark. För att stycka av och sälja en del av en jordbruksfastighet kan det krävas tillstånd från Länsstyrelsen, särskilt om köparen inte själv avser att bedriva jordbruk på marken. Syftet med dessa regler är att främja en levande landsbygd och att säkerställa att jordbruksmark används för jordbruksändamål.

  3. Lantmäteriförrättning: För att genomföra en avstyckning måste en lantmäteriförrättning genomföras. Detta innebär att en ansökan skickas till Lantmäteriet, som sedan genomför en förrättning för att officiellt registrera den nya fastighetsindelningen. Under denna process bedöms bland annat om avstyckningen är lämplig med hänsyn till markanvändning och omgivande fastigheter.

  4. Kommunens översiktsplan: Det är också viktigt att ta hänsyn till kommunens översiktsplan och eventuella detaljplaner, som kan ha bestämmelser som påverkar möjligheten att stycka av och utveckla fastigheten.

  5. Miljö- och kulturmärkningsaspekter: I vissa fall kan det finnas miljö- eller kulturmärkningsaspekter som påverkar möjligheten att stycka av en fastighet. Detta kan inkludera närvaron av skyddade naturområden eller kulturhistoriskt värdefulla byggnader och landskap.

Behöver du hjälp eller rådgivning? Kontakta oss på Treschow & Partner via mail eller telefon. Vi svarar inom 2 timmar och erbjuder dig 15 minuters gratis rådgivning med någon av våra duktiga jurister. 

Kontakta oss för ett kostnadsfritt rådgivningssamtal

E: info@treschowpartner.se
T: +46 (0) 704-18 55 93