Regler för jordbruk

28.05.2024

Regler för jordbruk

När det kommer till jordbruk är juridiken sällan det första som man tänker på, men det gör inte reglerna mindre viktiga. I den här artikeln kommer vi att hjälpa dig som jordbruksägare med svar på olika juridiska frågor inom det svenska jordbruket.

Vilka lagar gäller för jordbruk?

I Sverige är jordbrukspolitiken starkt kopplad till EU:s gemensamma jordbrukspolitik, vilket innebär att många av de regler och stödsystem som påverkar jordbruket är beslutade på EU-nivå. Detta inkluderar regleringar kring miljö, djurskydd, och landsbygdsutveckling. Nationella regelverk spelar dock fortfarande en viktig roll, särskilt inom områden som djurskydd och miljökrav.

Specifika lagar och regler som gäller för jordbruk i Sverige inkluderar:

Jordförvärvslagen
Reglerar fysiska och juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksegendom med syfte att främja sysselsättning och bosättning i glesbygden samt bevara balansen i markägandet.

Förordningen om miljöhänsyn i jordbruket
Innehåller bestämmelser om miljöhänsyn, inklusive regler för gödselhantering och växtodling.
Förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter
Ställer krav på ekologisk produktion, inklusive gödselhantering och användning av godkända gödsel- och jordförbättringsmedel.
Nitratdirektivet
Syftar till att skydda vatten mot föroreningar från nitrater från jordbruket genom att identifiera och vidta åtgärder i nitratkänsliga områden.
Takdirektivet
Innehåller nationella utsläppstak för vissa föroreningar, inklusive regler för att minska jordbrukets utsläpp av ammoniak.
Statens jordbruksverks föreskrifter
Innehåller bland annat regler för begränsning av stallgödselspridning.

Dessutom påverkas jordbruket av miljöbalkens bestämmelser om hushållning med naturresurser, inklusive bevarande av jordbruksmark.

Vad är Jordförvärvslagen?

Jordförvärvslagen är central för att reglera och kontrollera överlåtelser av jordbruksfastigheter i Sverige. Lagen syftar till att säkerställa att jordbruksmark används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, och att främja en levande landsbygd genom att stödja familjeföretag inom jordbruket. Några nyckelaspekter och syften med lagen är:

Tillståndskrav för förvärv
Lagen ställer krav på tillstånd för förvärv av jordbruksfastigheter för både fysiska och juridiska personer. Detta gäller särskilt när förvärvaren är en juridisk person eller när fastigheten ligger i ett område som är avsett för omarrondering. Syftet är att förhindra spekulation i jordbruksmark och säkerställa att marken används för jordbruksändamål.

Främjande av familjeföretag
Ett av lagens huvudsyften är att stödja uppbyggnaden och bibehållandet av rationella och effektiva familjeföretag inom jordbruket. Detta innebär att lagen favoriserar överlåtelser som bidrar till att stärka familjebaserade jordbruksföretag.
Kontroll av markanvändning
Genom tillståndsprövningen ges myndigheterna möjlighet att kontrollera och påverka hur jordbruksmark används. Detta bidrar till att främja en hållbar utveckling av landsbygden och säkerställa att jordbruksmark inte tas i anspråk för icke-jordbruksändamål i onödan.
Skydd av jordbruksmark
Jordförvärvslagen spelar en viktig roll i skyddet av jordbruksmark genom att begränsa möjligheterna för icke-jordbrukare att förvärva jordbruksfastigheter. Detta bidrar till att bevara jordbruksmark för framtida generationer och upprätthålla Sveriges livsmedelsproduktion.

Kan man nekas förvärvstillstånd?

Ja, man kan nekas förvärvstillstånd enligt Jordförvärvslagen. Förvärvstillstånd krävs för att en fysisk eller juridisk person ska få förvärva viss jordbruksfastighet. Tillståndsprövningen syftar till att säkerställa att förvärvet ligger i linje med lagens syften, såsom att främja effektiva jordbruksföretag och en levande landsbygd. Det finns flera skäl till att ett förvärvstillstånd kan nekas, inklusive:

Olämplig användning av marken
Om det bedöms att den tilltänkta användningen av jordbruksmarken inte är förenlig med jordbruksändamål eller inte främjar en effektiv och hållbar användning av marken.

Omfördelning av mark
I områden där det pågår omarrondering eller där det finns särskilda skäl att bevara markstrukturen kan förvärv nekas för att underlätta omfördelning och effektivisering av jordbruksmark.
Juridiska personers förvärv
Juridiska personer, såsom bolag, kan under vissa omständigheter ha svårare att få tillstånd, särskilt om det inte tydligt kan visas att förvärvet främjar jordbruksändamål.
Bristande förutsättningar för jordbruksdrift
Om sökanden bedöms sakna de nödvändiga förutsättningarna för att bedriva en rationell jordbruksverksamhet på fastigheten.

Vad innebär jordbruksarrende?

Jordbruksarrende är en form av upplåtelse där markägaren (arrendegivaren) upplåter mark till en annan part (arrendatorn) för att bedriva jordbruksverksamhet, vilket i Sverige regleras i jordabalken. Några viktiga aspekter och principer som gäller för jordbruksarrende är:

Arrendeavtal
Ett arrendeavtal ska i regel vara skriftligt för att undvika missförstånd om villkoren. Avtalet bör innehålla uppgifter om arrendeavgiften, arrendetidens längd, och vilken typ av jordbruksverksamhet som får bedrivas på marken.

Arrendetid
Jordbruksarrende kan upplåtas för bestämd tid eller tills vidare. För att främja långsiktighet i jordbruket och ge arrendatorn möjlighet att planera sin verksamhet finns det regler som skyddar arrendatorn vid uppsägning av arrendeavtal.
Besittningsskydd
Arrendatorn har ett visst besittningsskydd, vilket innebär att arrendatorn under vissa förutsättningar har rätt att förlänga arrendeavtalet även efter att den ursprungliga arrendetiden löpt ut. Detta skydd är dock inte lika starkt som för exempelvis bostadsarrenden.
Arrendeavgift
Arrendeavgiften är den ersättning som arrendatorn betalar till arrendegivaren för rätten att nyttja marken. Avgiften kan vara fastställd i pengar men kan också utgöras av en andel av produktionen eller andra former av ersättning.
Användning av marken
Arrendatorn är skyldig att bruka marken på ett sätt som är förenligt med god jordbrukssed och avtalets villkor. Det innebär att arrendatorn ska sköta marken väl och inte använda den på ett sätt som kan försämra dess produktionsförmåga.
Förbättringar och investeringar
Frågor om rätten till ersättning för förbättringar som arrendatorn gjort på marken kan vara komplicerade och bör regleras i arrendeavtalet. Detta kan inkludera investeringar i byggnader eller anläggningar som ökar markens värde.

Måste man ha bygglov när man har jordbruksfastighet?

Ja, även för jordbruksfastigheter krävs bygglov för vissa åtgärder. Enligt plan- och bygglagen måste bygglov sökas för nybyggnationer, tillbyggnationer eller andra åtgärder som innebär en väsentlig förändring av en byggnads användning. Det finns dock undantag för vissa jordbruksbyggnader och åtgärder inom jordbruket där bygglov inte krävs, exempelvis för enklare byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål eller för vissa åtgärder som rör den löpande jordbruksdriften. Det är dock viktigt att alltid kontrollera med den lokala byggnadsnämnden om bygglov krävs för den specifika åtgärden, eftersom det kan finnas lokala variationer och detaljplaner som påverkar bygglovsplikten.

Hur länge kan ett dödsbo äga en jordbruksfastighet?

Enligt Ärvdabalken ska ett dödsbo som innehar en fastighet taxerad som lantbruksenhet avveckla fastighetsinnehavet inom fyra år, räknat från utgången av det kalenderår då dödsfallet inträffade. Detta innebär att det finns en tidsbegränsning för hur länge ett dödsbo kan äga en jordbruksfastighet.