Regler för AI

Framsteg inom AI har gett oss allt från smarta hemassistenter, till avancerade diagnostiska verktyg inom sjukvården. Med denna snabba utveckling kommer dock viktiga frågor om lagstiftning och äganderätt. Denna artikel granskar de juridiska utmaningarna och möjligheterna inom detta snabbt växande fält.

Vad är AI?

Artificiell intelligens kan på en övergripande nivå beskrivas vara intelligens som uppvisas av maskiner. AI handlar om att genom algoritmer beskriva och analysera problem och underlaget för lösningen. Inom AI finns flera olika delområden, bland annat maskininlärning, där logiken inte längre är statisk, det vill säga exakt programmerad på förhand, utan tränas på stora datamängder med syfte att själv förstå samband mellan datapunkter.

Vad innebär AI förordningen?

EU:s AI-förordning, formellt känd som förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI Act), är ett omfattande regelverk som syftar till att reglera användningen av artificiell intelligens inom Europeiska unionen. Huvudmålen med förordningen är att säkerställa AI-teknikens säkerhet och respekt för grundläggande rättigheter samtidigt som innovation och tillväxt inom AI-sektorn främjas. Förordningen introducerar en riskbaserad ansats där AI-system kategoriseras i fyra risknivåer: oacceptabel risk, hög risk, begränsad risk och minimal risk.

För AI-system som anses utgöra en oacceptabel risk förbjuds vissa användningsområden direkt, exempelvis social poängsättning och exploaterande barnreklam. AI-system som klassificeras som högrisk, till exempel de som används inom kritisk infrastruktur, utbildning eller rekrytering, måste uppfylla strikta krav gällande transparens, datahantering och övervakning innan de får tas i bruk.

Förordningen föreslår även inrättandet av en europeisk AI-råd för att stödja genomförandet och tillämpningen av regelverket samt främja utvecklingen av AI. Dessutom innehåller förslaget bestämmelser om att medlemsstaterna ska inrätta tillsynsmyndigheter för att övervaka efterlevnaden av regelverket.

Det är viktigt att notera att förordningen fortfarande är ett förslag och kan komma att ändras innan den antas och träder i kraft.

Kan AI få upphovsrätt?

I den nuvarande juridiska ramen är upphovsrätten starkt förankrad i idén om mänsklig skapelse. Det innebär att upphovsrätten skyddar verk som skapats av människor, där dessa verk reflekterar skaparens personlighet och originalitet. Denna princip är central i många jurisdiktioners upphovsrättslagar, inklusive Sverige och EU.

När det gäller verk skapade av artificiell intelligens, uppstår komplexa frågor kring upphovsrätt eftersom AI-system inte kan anses ha en personlighet eller förmågan att uttrycka originalitet på samma sätt som en människa. AI-systemens "skapelser" är resultatet av programmering och algoritmer utformade av människor, inte av ett självständigt kreativt beslut från AI:n själv.

Det finns dock diskussioner och överväganden på internationell nivå om huruvida det nuvarande upphovsrättsliga skyddet är tillräckligt eller lämpligt för att hantera utmaningarna med AI-genererade verk. Vissa argumenterar för att det kan vara nödvändigt att anpassa upphovsrättslagstiftningen för att bättre återspegla den teknologiska utvecklingen och möjliggöra skydd för verk som skapas med betydande bidrag från AI, samtidigt som man säkerställer att incitament för innovation och skapande bibehålls.

Trots dessa diskussioner är den rådande uppfattningen och lagstiftningen att AI i sig inte kan inneha upphovsrätt, eftersom upphovsrätten kräver en mänsklig skapare. Detta innebär att eventuella upphovsrättsliga skydd för verk som genereras av AI-system i praktiken tillfaller den eller de personer som skapat AI-systemet eller på annat sätt bidragit till skapandet av verket genom att styra och påverka AI:s output. Framtida lagändringar kan dock ändra på detta om lagstiftare väljer att anpassa upphovsrättslagarna till den nya teknologiska verkligheten.

Vem äger en AI genererad bild?

Äganderätten till en AI-genererad bild beror på om bilden uppnår verkshöjd och därmed kan anses vara ett skyddat verk enligt upphovsrättslagen. För att en bild ska anses ha verkshöjd krävs det att det föreligger en skapande insats vid tillkomsten av själva bilden, vilket innebär att bilden måste vara resultatet av mänsklig kreativitet. Om en AI-genererad bild anses ha verkshöjd på grund av mänsklig inblandning i skapandeprocessen, till exempel genom att en person har programmerat AI:n på ett sätt som bidrar till bildens unika karaktär, kan den personen erhålla upphovsrätt till bilden.

Det är dock viktigt att notera att om en bild genereras helt autonomt av en AI, utan mänsklig kreativ inblandning, kan det bli svårt att fastställa vem som äger upphovsrätten eftersom upphovsrättslagen traditionellt sett skyddar verk skapade av människor. I dessa fall kan det finnas en lucka i lagstiftningen eftersom den nuvarande upphovsrättslagen inte direkt adresserar frågan om äganderätt för verk skapade av icke-mänskliga aktörer.

Får man sälja AI bilder?

Ja, man får sälja bilder som genererats av artificiell intelligens, men det finns viktiga juridiska aspekter att beakta. Om bilden anses ha verkshöjd och därmed skyddas av upphovsrätten, är det viktigt att den som säljer bilden har rättigheterna till den. Detta innebär att om en person har skapat eller bidragit till skapandet av en AI-genererad bild på ett sätt som medför upphovsrättsskydd, kan den personen sälja bilden eller licensiera ut rättigheterna till andra.

Det är dock viktigt att notera att om AI:n använder sig av befintligt upphovsrättsskyddat material för att skapa nya bilder, måste rättigheterna till det ursprungliga materialet beaktas. Användning av upphovsrättsskyddat material utan tillstånd kan leda till upphovsrättsintrång.

I praktiken innebär detta att om du äger rättigheterna till en AI-genererad bild, antingen genom direkt skapande eller genom överlåtelse av rättigheter från den som skapat bilden, har du rätt att sälja bilden. Det är dock viktigt att säkerställa att alla nödvändiga rättigheter är på plats och att inga tredje parters upphovsrätt kränks i processen.

Kan AI få patent?

Nej, AI i sig kan inte inneha patent. Patent tilldelas uppfinnare som är fysiska personer och inte artificiella intelligenser eller maskiner. Enligt de flesta jurisdiktioners patentlagstiftning krävs det att en uppfinnare är en mänsklig individ. Detta beror på att patentlagstiftningen bygger på principen om mänsklig kreativitet och innovation.

När det gäller uppfinningar som genereras av AI, är det den eller de personer som har bidragit till skapandet av AI-systemet, eller som på ett signifikant sätt har bidragit till den specifika uppfinningen genom användning av AI, som potentiellt kan anses vara uppfinnare och därmed ha rätt till patentet. Detta innebär att även om en AI genererar en uppfinning, är det människorna bakom AI:n som kan ansöka om och inneha patentet för uppfinningen, förutsatt att uppfinningen uppfyller alla övriga krav för patentbarhet, såsom nyhet, uppfinningshöjd och industriell tillämpbarhet.

Det pågår dock diskussioner och utredningar i flera jurisdiktioner om huruvida lagstiftningen bör anpassas för att bättre återspegla den roll som AI kan spela i innovationsprocessen. Framtida lagändringar kan potentiellt ändra på hur uppfinningar som genereras av AI behandlas ur ett patentperspektiv.

I takt med att AI fortsätter att utvecklas och integreras i olika aspekter av samhället, blir de juridiska och etiska frågorna alltmer framträdande. AI-förordning är ett steg i rätt riktning, men det kommer förmodligen att krävas mer arbete för att skapa en juridisk ram som skyddar både mänskliga rättigheter och främjar innovation.

Behöver du rådgivning eller hjälp med AI-juridik?
Kontakta oss så hjälper vi dig!

Kontakta oss för ett kostnadsfritt rådgivningssamtal

E: info@treschowpartner.se
T: +46 (0) 704-18 55 93